Ett litet steg

För att kunna ta ett steg till postade jag nyss min jobbigaste post om hur jag känner mig och hur det än känns och mottas så var det dags att sluta vänta på rätt tillfälle och ärligt gå vidare, det är om detta denna post handlar.

Jag har fått kontakt med någon som kanske kan börja hjälpa mig uppåt, Personalstöd via min arbetsgivare.

Det är en möjlighet all personal har som innebär att vi har rätt att få grundläggande stöd och hjälp med frågor rörande, Familj, Ekonomi och tex mental ohälsa.

Jag tog kontakt med dom för drygt en vecka sedan och var väldigt osäker och skamsen, men jag fick bra hjälp att kortfattat beskriva vad jag vill ha hjälp med så nu skall jag på en första träff med en psykolog väldigt snart och sedan ytterligare c.a 4 tillfällen för att se var jag kan söka hjälp, alltså en grundläggande start och hjälp för att komma vidare till något mer varaktigt.

Vi får tillgång till 5 tillfällen per år så dessa skall jag testa och se var det leder.

Jag känner mig försiktigt optimistisk, det känns lite bra och lite jobbigt att ta detta steg.

Om jag inte gör någonting nu så kan detta bara sluta tråkigt så nu måste jag bita ihop och försöka orka ta tag i detta!

(Det har faktiskt hänt en sak till idag som är åt det positiva hållet men det kommer jag återkomma till i en särskild del då det påverkar detta i viss mån men är ett annat ämne)