Handling talar högre än ord

Jag läste en bok (läste då menar jag lyssnade på talboken för jag får aldrig ro att läsa en fysisk bok nu för tiden)

Den heter ”Konsten att vara snäll” och skriven av Stefan Einhorn

Jag blev mycket påverkad av den och fick flera tankeställare, en av dom mera påtagliga var att jag ”tänker” göra något har nästen inget värde när det ställs emot att ”faktiskt göra något”

Jag försöker ha med det i min vardag och det fungerar väl så där, jag är ju väldigt osäker på mig själv, och mendan jag skriver denna mening skulle jag vilja säga att just min önskan att försöka leva efter denna tanke och inte lyckas särskillt ofta för jag söker bekräftelse innan jag gjort det bevisar att jag talar enormt mycket mer om vad jag skall göra än faktiskt gör det…det är lite knäckande!

Jag såg just nu en video på Youtube från Better Ideas – How Talking About Your Goals is (secretly) Destroying Your Success

Och visst det är lite floskler, lite som att ha ”Carpe Diem” i jättebokstäver på väggen, men om det får en att tänka till men framför allt göra en alldeles så lite förändring kanske det har existensberättigande?

Jag gör 2 saker som jag kommer på snabbt som handlar om 90% prat och 10% aktivitet, och jag vill så gärna att folk skall veta att jag ÄR en sådan person som gör detta.

Köra Motorcykel och Vandra.

Det är fan jobbigt att prata om detta, jag tänker på hur jag vill fixa och göra fint i min lägenhet men aldrig kommer till skott, hur jag vill göra saker på jobbet men inte heller där kommer till skott.

Jag har lovat att försöka vara snällare emot mig själv, och det är väl också en del i detta? så jo jag gör saker, jag har genomgått en stor operation av eget val, jag har genomfört en Stegtävling, jag är bättre på att säga till personer att jag tycker om dom och att dom finns i mitt liv.

I filmen ovan så talar han om hur det känns när han gör saker och inte berättar om dom, eller på sin höjd berättar om dom när man gjort det eller när man hållit på ett längre tag, och jag känner igen att det känns bättre när man redan gjort det och inte berättat om det i förväg.
Samtidigt törstar jag så efter att människor i min omgivning skall tycka jag är en hyfsat bra person…
”Action speek louder then words” kanske stämmer, är det så att jag måste börja vara nöjd med mig själv först, kanske måste jag vara nöjd i mig själv och då kanske mina ”actions” ändå märks utan att jag ropar ut dom?

Fan vad jag blev känslosam plötsligt, jag börjar bli uttråkad av detta stillasittande efter operationen, men nu jävlar är det återbesök 5 i morgon och nu tror jag att dom tar bort dränaget, i morse var det 40 ml över ett dygn och med lite tur ännu mindre i morgon vid kontrollen!

Konsten att vara snäll

Jag läste en bok av Stefan Einhorn som heter Konsten att vara snäll och den var bra på så många nivåer, han talar ibland annat om att man inte själv ”får” må bra av en handling som är att betraktas som utförd av godhet, för om man blir glad eller känner sig nöjd om man gör något för en annan så kan man möjligen haft detta som en orsak till ATT man gjorde saken och då är man inte helt god…
Stefan hävdar att detta är fel genom att det är ju orimligt att det är dåligt bara för att 2 personer (givare och mottagare) uppskattar det man gjort, det borde ju vara en bra sak?

Härom dagen fick jag hör att min bror och hans familj var sjuka, båda vuxna hade fått lunginflammation och den enda som var frisk var min brorson som turligt nog kunde gå till förskolan medan hans föräldrar försökte hålla igång sig själva och ”markservicen” hemma nu efter flera sjuka veckor.
Så självklart när jag hade 3 lediga dagar erbjöd jag mig att hjälpa till OM det fanns något jag kunde göra, och dom sa att jag gärna fick göra det idag, bära lite saker samt låna bilen och handla lite mat, och överraskad blev jag för som många idag är vi alla lite dåliga på att våga be om hjälp, samt jag och min bror har inte så mycket kontakt, vi är lite trötta på varsina håll kan man säga, men jag blev lite glad att jag kanske kunde hjälpa till.

På rätt tid ringde jag på hemma hos dom, fick en lista med matvaror och pengar, nyckel till bilen och på vägen ner bar jag ner tvätten till tvättstugan och åkte iväg.
På affären fick jag ringa och fråga om några saker så att det verkligen blev rätt men allt gick bra och jag kom åter med allt på listan utan problem.
Allt som allt tog det lite drygt 2 timmar och jag var hemma hos mig till middagen med god marginal och det kändes rätt bra, inget stordåd men rätt fint! 

Det är väl rätt bra att jag tillåter mig själv att göra en lite bra sak och samtidigt mår jag lite bättre för det? Jag tycket det!

En annan sak som den gode Stefan säger är ”det är inte tanken som räknas utan handlingen” fan vad rätt!
Någon är bjuden på födelsedags fest hos dig och kommer dit, kanske sent? och utan en present och säger, jag han inte köpa en present, ”men det är ju tanken som räknas?” NEJ det är det inte alls?
På vilket sätt hjälper det att jag trycker ”Like” på Facebook om att någon påpekar att man måste göra något åt en sak och det är allt jag gör?

Det är handlingen som räknas inte tanken!
Denna dag gjorde jag något för en annan och som bonus mår jag också lite bättre!