Jag vill inte…

Jag tänkte dela med mig av en känsla som jag haft lite extra observation på under en tid, den är inte ny men jag försöker känna efter när den kommer och kanske komma fram till varför jag får den?

Första exemplet är från min hyreslägenhet som var uppsagd och har stått nästan tom i över en månad, jag anlitade en flyttfirma som flyttade till min nya lägenhet och jag sköt upp och sköt upp packningen av saker till sista sekunden för jag kände en enorm stress och obehag att göra den, så sista dygnet rushade jag och fick med ungefär 90% av mina saker resten lämnade jag för att ”fixa det senare”

Jag beställde en städfirma för att utföra flyttstädningen och dagen innan dom kom panik röjde jag ut mina sista saker och han precis.

Sedan var det dags för slutbesiktning och jag trodde allt var klart men när jag skall plocka fram dom nycklar jag hade fått saknades 1, jag hade några dagar på mig att fixa det men sköt upp det till sista sekunden, med 3 timmar kvar så lyckades jag efter en dryg timmes letande hitta den och få in den i tid.

Det jag skriver om ovan ‘r en form av självskapade stress som jag är otroligt dålig på att hantera, jag skapar min egen tidspress…varför gör jag så? varför blir jag stressad och känner olust inför tanken på att göra saker?

I söndags var jag och köpte en större Ikea media möbel och lämpade av den hemma, idag när det är en ledig dag borde ju det vara ett bra tillfälle att montera ihop den?
Jag blir nästan lite överväldigad av mängden delar (45 paket) och vet inte var jag skall börja, så jag ringer Ikea och får ett bra tips, hinner inte mer än lägga på luren förrän jag känner starkt att jag inte vill göra det nu…

Alla saker jag beskriver ovan har jag gjort förut och det är ingen så stor grej och jag vet att jag vill att det blir klart och då kommer det kännas bra, och ändå blir jag lite svettig över att bara tänka på det.

Vad fan är det som händer? är jag som marinerad i mina egna upplevda misslyckanden att allt jag skall göra ger mig lite ångest? när jag kroppen lära sig att när jag gör jobbiga saker och det blir bra att det är DEN känslan jag borde associera detta med…

Tänk på dina tankar?

Jag går sedan något år hos en terapeut och en sak jag ofta får frågor om är, när något är jobbigt eller svårt att försöka beskriva känslan och fundera på vad den beror?

Detta är fördjävligt svårt, jag har i hela mitt liv dygnet runt försökt att trycka ner och bort jobbiga känslor och det fungerar till en viss gräns, det betyder också att jag måste börja på nytt och rota i och försöka se mig själv utifrån och in för att först inse att jag har en känsla som kan ha olika styrka och sedan identifiera den, ibland är det en småsak som i kväll och den kan passera så fort att man nästan inte hinner reflektera över den och än mindre fånga den.

Så här kan jag beskriva det, jag gick av mitt arbetspass sent på torsdag kväll och hade 3 lediga dagar.

En sak jag tänkt på är att prova och bada bastu i nya lägenheten, det kan ju bli grymt att ta en bira eller till och med lite champagne och fira inflyttningen!

idag är det Lördag kväll och det vore väll perfekt? har precis kollat klart på en film på Netflix och vad skall jag göra nu? går in i badrummet och tittar på dörren in till bastun…
Ser att tvätten från morgonen är torr på torkställningen så jag börjar vika den och stoppa in den i skåpet istället…

Mitt i vikandet fångar jag känslan av oro/olust/stress jag vet inte vad jag skall kalla det, men för att prova bastun…jag tror att jag är orolig/fundersam för att jag skall göra fel….för att misslyckas med att bada bastu.
Funderar om det finns en guide på nätet hur man gör det bäst…

Jo det är sant!
Det är ingen stor grej men så här är det ofta för mig, jag blir lätt handlingsförlamad av tanken på att göra något, hur sjukt är inte det!

Detta är nog inte första gången jag fångat in en Känsla och en form av möjlig Orsak, kanske lär jag mig något av detta?

Skål!

Är det ångest eller vad?

Jag skriver detta mest som en minnesanteckning för mig själv när jag är ”mitt i det”

Just nu är jag långledig, jag gick av i söndags kväll och börjar jobba igen på tisdag den 6 april, för mig en lång ledighet, tror inte jag haft så många dagar sedan förra sommaren

Låt länk till det jag lyssnar på just nu https://open.spotify.com/track/2t77hjgJY4sC9DoX5uaVUD?si=334f396cda3d4b17 (Peter Gabriel – Dont give up)

Jag har som jag skrivit köpt en ny hoj och kört en vända på dryga 20 mil som var härlig minus att jag nästan krockade, men det kan vi ta en annan gång…
Turen var lika härlig som den någonsin kunde och det var länge sedan jag kände så.

En av tankarna med just denna hoj är att få in resor till jobbet på den så jag tänkte att jag måste försöka att hitta ett smidigare sätt att ta mig igenom säkerhetskontrollen på jobbet än mitt stora textilställ med stövlar och allt, så jag har letat efter en mer casual/vardags likande saker, sådana man kan röra sig mer fritt i och åka kortare turer i.
Så jag åkte till den lokala mc firman och shoppade loss bigtime!

Det blev Skinnjacka i klassisk mc stil, mc jeans, mc sneekers, enkla mc handskar och en säkerhetströja och en ny hjälm…

Chansen är stor att det var ett misstag, och det är lite av det jag vill komma till, jag har så förbannat lite att göra och jag har så tråkigt att jag skapar/hittar på projekt som absolut har en chans att slå väl ut men av erfarenhet shoppar jag bara som möjligen ett försök att skapa mening och innehåll i ett innehållslöst liv.

Till ovan kommer saken jag funderar på idag och det är Ångest eller vad det nu är? jag gick till sängs igår kväll och sov ok (huvudvärken i 2 dagar verkar vara borta) Jag hade en lös plan men inget bestämt för idag, igår regnade det och idag skulle det bli sol och jag är ledig med INGENTING planerat.
Efter Thé och müsli frukost så var tanken igår att köra hoj till Stockholm på kul och kanske hälsa på min bror och hans sambo (dom har det jobbigt efter en operation) och sedan bad en kille i Bmw klubben att någon vem som helst skulle handla en pryl på Bitema åt honom då han bor långt ifrån en butik.

När jag börjat med frukosten så kommer en obehagskänsla över mig som jag så väl känner igen, den sitter i magen, som att magen drar ihop sig lite, ett svagt illamående och oro kommer över mig.

Jag bara vankar av och an och vill inte göra något, kan inte fokusera och inte identifiera känslan, vad är det? Ångest, Stress? något sådan måste det vara! och varför känner jag så ofta detta, det är som att jag inte klarar av något minsta lilla jobbigt, skall jag behöva känna såhär?

Jag tänker att om jag gör saker jag tycker är jobbigt många gånger så kanske det blir lättare? men jag har levt med detta i nästan hela mitt liv så jag vet inte om något annat…

och i mitt bakhuvud snurrar ”för i helvete skärp dig”

Melissa Horn – Jag har gjort det igen” https://open.spotify.com/track/3plDjuWqQsDjEy8lLUlom3?si=9ca6e3e2b7264509