Jag blev mycket påverkad av den och fick flera tankeställare, en av dom mera påtagliga var att jag ”tänker” göra något har nästen inget värde när det ställs emot att ”faktiskt göra något”
Jag försöker ha med det i min vardag och det fungerar väl så där, jag är ju väldigt osäker på mig själv, och mendan jag skriver denna mening skulle jag vilja säga att just min önskan att försöka leva efter denna tanke och inte lyckas särskillt ofta för jag söker bekräftelse innan jag gjort det bevisar att jag talar enormt mycket mer om vad jag skall göra än faktiskt gör det…det är lite knäckande!
Och visst det är lite floskler, lite som att ha ”Carpe Diem” i jättebokstäver på väggen, men om det får en att tänka till men framför allt göra en alldeles så lite förändring kanske det har existensberättigande?
Jag gör 2 saker som jag kommer på snabbt som handlar om 90% prat och 10% aktivitet, och jag vill så gärna att folk skall veta att jag ÄR en sådan person som gör detta.
Köra Motorcykel och Vandra.
Det är fan jobbigt att prata om detta, jag tänker på hur jag vill fixa och göra fint i min lägenhet men aldrig kommer till skott, hur jag vill göra saker på jobbet men inte heller där kommer till skott.
Jag har lovat att försöka vara snällare emot mig själv, och det är väl också en del i detta? så jo jag gör saker, jag har genomgått en stor operation av eget val, jag har genomfört en Stegtävling, jag är bättre på att säga till personer att jag tycker om dom och att dom finns i mitt liv.
I filmen ovan så talar han om hur det känns när han gör saker och inte berättar om dom, eller på sin höjd berättar om dom när man gjort det eller när man hållit på ett längre tag, och jag känner igen att det känns bättre när man redan gjort det och inte berättat om det i förväg. Samtidigt törstar jag så efter att människor i min omgivning skall tycka jag är en hyfsat bra person… ”Action speek louder then words” kanske stämmer, är det så att jag måste börja vara nöjd med mig själv först, kanske måste jag vara nöjd i mig själv och då kanske mina ”actions” ändå märks utan att jag ropar ut dom?
Fan vad jag blev känslosam plötsligt, jag börjar bli uttråkad av detta stillasittande efter operationen, men nu jävlar är det återbesök 5 i morgon och nu tror jag att dom tar bort dränaget, i morse var det 40 ml över ett dygn och med lite tur ännu mindre i morgon vid kontrollen!
Idag gick jag hem från jobbet kl 17:30 och tog igen den nödvändiga ”omvägen” hem för att få steg… Nu är det jobbigt, jag har inte ont, stegen är inte speciellt tunga, jag känner mig pigg på dagarna på jobbet, men jag är mentalt trött på tävlingen och jag tror jag är fysiskt trött också bara att jag vägrar inse det för jag får inte sova nog.
På vägen hem vet jag att min kompis ligger drygt 40000 steg framför mig, han har mest sannolikt avslutat kvällen innan jag går hem så jag kommer knapra in steg.
På vägen hem som idag blir till och från jobbet 19500 steg (15,6 km) och jag tänker, Jag ger upp, detta är för slitsamt, jag hinner inte ens laga mat till jobbet…och ändå tar jag stegen hem.
idag har jag totalt 520 000 steg under Mars, min vän ligger på 550 000 steg, att ta igen och gå 30000 steg och dra ifrån är fan inte möjligt!
Klockan är 14:53, måndag, nyårsafton och jag har gjort mitt sista ryck i en utmaning om att gå flest steg mellan 10 till 31 december 2018, jag kommer inte att gå flera steg idag och det är drygt 9 timmar för min goda vän att slå mig..
Chansen eller risken är mycket stor att han slår mig för han har som jag uppfattar det en jäkla vilja och då jag ”avslutat” tidigt på dagen så vet han straxt vad han behöver göra för att vinna även om jag leder och han troligen ännu inte gått ut på sin dagliga promenad.
Och det känns helt ok! igår kände jag mig stressad över att kämpa mig ikapp och nu mår jag bara bra och det vore kul att vinna men jag är just nu nöjd med min insats, det känns rätt jäkla bra! Jag ville posta detta innan jag vet hur det går bara för att behålla känslan att jag gjort ett bra jobb.
Ovan på slutspurten hem.
Jag har gått 372 951 steg under dessa dagar och jag har tagit i ganska ordentligt, idag passerade jag 30 000 steg på en dag vilket är drygt 24 km Nu undrar jag bara hur jag får fram hur lång sträcka jag gått…skitapp som är inriktad på steg och inte sträcka, eller så är det bara jag som inte kan hitta det…(edit. det är 297,1 km över 22 dagar och 364,4 km över hela månaden december)
Nu skall jag gå och duscha och käka sen lunch och sedan ta det lugnt och förhoppningsvis sova innan tolvslaget så jag kommer upp 04:30 i morgon för att vara på jobbet 06:30 Zzzzz…..
Jag har nyligen lärt mig ett nytt ord, Procrastination eller på svenska att skjuta upp något, DET är jag bra på eller dålig att inte göra…typ.
Måndag morgon kl 07:34 får jag detta sms
Jag blev ”lite tagen på sängen” som i detta fall var sittandes i soffan och skulle just fixa frukost och så får man denna press på sig att vara aktiv och utöka min strövtåg i Stockholm och Kungsholmen, Jävla Roger!
Och då är vi tillbaka på det där med att skjuta upp saker, det gick så fort så jag slafsade i mig frukosten tog mina piller och duschade och hoppade på Vespan och det är en skön sensommar förmiddag.
Jag har flera gånger fått frågan om jag inte ledsnar på att vandra runt i Stockholm och Kungsholmen, och just därför behöver utöka mina turer till möjligen Tyresta
Tyresta By och Nationalparken är nära Stockholm, 25 min från Gullmarsplan tydligen, för mig blir det straxt över 4 mil på småvägar för att också få lite njutning av vägen fram.
När jag kommer fram har min rastlöse vän redan vandrat iväg så jag får promenera ned till deras cafe och tvinga i mig lite fika
Utöver promenader kan nog Fika var en av mina favorit sysselsättningar!
Roger vill gärna se hur brandområdet i parken ser ut, det som hände 1999 och hur skogen hanterar det, vi får tipset att gå mot sjön Årsjön.
Trädkramare någon? bättre än psykolog!
Andra kan inte riktigt släppa det där med 2 hjul motor och ett styre…
Det är fantastisk vackert här!
Ljung (Martin?)
Årsjötjärnen
När vi stannar vid Årsjön så får vi mycket fint sällskap
Änder har ett svagt kluckande ljud som jag bara hör när jag är nära dom, svårt att beskriva, ett gutturalt kvackande? det låter jäkligt mysigt och är totalt avväpnande!
”naturligt dass” ? men fint var det!
Ordning, redan och iordningställt!
Jag förundras varje gång när jag kommer ut över hur tyst det är, man får hålla andan för att inte väsnas, det är verkligen påtagligt med tystnad!
man kan inte helt lämna civilisationen bakom sig…
När vi kommer tillbaka efter drygt 1 mils promenad lyckas jag tjata till mig ytterligare en fika i det mysiga Tyresta Café
Och där har dom egen honung…
Roger påstår att han visste att jag skulle köpa burken direkt när expediten sa ”jo den kostar 100 kr men 50 kr går direkt till bina”
Men det är inte sant att jag skulle vara så lättpåverkad och för övrigt var honungen jättegod till min frukost muslie, så det så!
En trevlig sak är att Sörmlandsleden går förbi här också så fler anledningar att komma tillbaka!
Jag hade en mycket härlig dag och det är som balsam för själen att komma ut såhär och vi får se om jag lyckas göra något av den känslan nästa gång jag börjar procrastinera?
Slutligen, Svaret på frågan ovan, NEJ jag är inte på långa vägar less på att gå i stan och på Kungsholmen! jag älskar det också!
Jo det är jag idag lördag morgon och jag har sovit en natt i min hammock på egen hand och med mitt nya liggunderlag, och detta har funkat helt ok! det trodde jag inte innan…
Jag skall bara börja med att säga att jag har ett fint tält som jag har sovit i och det funkade sådär, kände mig rätt ledbruten efter en natt, en inte helt ung kropp som är rätt tung också hjälper nog inte till? så jag köpte i somras en hammock från Amok föratt se om denna hängande tingest kunde underlätta lite, sedan som en bonus slippa leta bra platser som är plana att slå upp tältet på.
Första gången jag testade var i detta inlägg om Sörmlandsleden, då fick jag ont i vänster höft på ett sätt som inte var behagligt och mer eller mindre en deal breaker för mig, men i den trevliga och hjälpsamma gruppen Hammockers in Europe på Facebook kom det fram tips att mitt nuvarande uppblåsbara liggunderlag kunde vara både för tunt, smalt och kort för att ge den stadga och stabilitet som behövdes, så jag beställde ett nytt direkt ifrån Amok, Fjøl LW insulated pad med förhoppning att detta skulle avhjälpa smärtan.
Sedan slog sommar värmen igenom i Europa och jag orkade inte åka ut och testa, men till slut kom jag iväg för en första test i Blackeberg lite avskilt vid vattnet
Där nere till vänster alldeles vid vattnet hängde jag upp hammocken och så får jag inte liggunderlaget att passa….det sticker ut 10-15 cm i den ficka med dragkedja som det ligger i, det är omöjligt att stänga och nu är det mörkt ute, jag vrider och vänder trycker och pressar men det går inte, efter 1,5 timmar ger jag upp jag kommer att ha sönder hammocken om jag inte slutar och när jag försöker ligga i den med dragkedjan öppen så glider underlaget ur, Ridå!
Jag skriver ett aningen irriterat och uppgivet mejl till Amok, som för övrigt kommer ifrån Norge.
mindre än 10 min senare ringer en man från deras kontor WOW!
(jag skall tillägga att jag köpt hammocken ny fast ifrån ett annat företag då den var slut hos Amok, däremot underlaget är direkt ifrån dom.)
Mannen jag talar med har ett fantastiskt tålamod och han lyssnar och kommer med ett förslag, han är på väg till kontoret och skall kolla och jämföra med exakt samma grejer och återkomma.
30 min senare får jag ett mejl med en speciellt gjord ”instruktionsfilm” hur man får i liggunderlaget på bästa sätt! (det är ganska tight så man får trixa lite)
Här visar det sig också att jag har missat att det finns som en ”ficka” innanför dragkedjan som man bör använda, och gör man som i filmen så funkar det perfekt.
Jag skäms rätt rejält och skriver ett tackbrev där jag ber så mycket om ursäkt för min förhastade slutsats att det var fel på liggunderlaget, och tackar så mycket för deras enastående hjälp!
Jag är mycket imponerad över företaget Amoks handhavande av en klantig och hetsig kund! dom gjorde absolut mer än vad som kan förväntas enligt mig!
Så nu är vi framme vid gårdagen, fredag kväll och vädret är dryga 28 grader och hög luftfuktighet, men jag känner mig själv jag skulle kunna vänta i evigheter och aldrig komma till skott och testa detta underlag på riktigt, det känns ju rimligt att göra det i närområde innan man åker ut skarpt.
I allt detta har jag också letat och letat efter ”en plats” som gärna är vid vattnet och där man kan sova i lugn och ro, inte så lätt i en stad som Stockholm där ”sjönära” är hårdvaluta och folk fullkomligt belägrar alla platser som jag känner till så stadsråtta jag är.
Blackeberg ovan hade ett ungdomsgäng som spelade musik till efter midnatt 50 meter ifrån där jag försökte ligga, så kanske lika bra att den platsen gick om intet.
Så straxt efter 21 åker vespan ut ur garaget och jag åker till en ny plats i Älta vid något som heter Strålsjöstugan, ett tips jag fått via Bmw Klubben och rekat dagarna innan.
Försöker parkera så att inte bara hitta låskättingen morgonen därpå, lite dolt.
Och här slår jag läger i mörkret.
Jag har helt klart svårt att somna, jag är inte trött nog, jag ligger bekvämt och vädret är bra om än lite blåsigt så att träden rör sig och gungar hammocken, runt 01:30 somnar jag.
Natten går förvånansvärt bra och det blir ljust ute ganska tidigt men jag försöker slappna och ta detta tillfälle att se om jag kan sova ordentligt och känna mig utvilad, när jag kollar på klockan är det solsken och klockan är straxt efter 07:30! det trodde jag inte.
Solen i nacken funkar perfekt, och sov utan att sätta upp tarpen, räknade med att det inte skulle regna vilket visade sig stämma, myggnätet behövdes inte men det skyddar lite mot direkt vind och barr och löv som faller ner så det fick vara uppe.
Fotändan
Ovanifrån
En liten film på dryga 3 min
Så hur gick testnatten?
Jo när jag vaknar ligger jag på höger sida, slår upp ögonen, Solen skiner…vädret är härligt….jag vänder på mig och lägger mig på rygg för att känna den förväntade smärtan i vänster höft…men jag har inte ont någonstans, jag är utvilad med dryga 6 timmar sömn…
Så jag hoppar ur hammocken….Näe inte riktigt hoppar, jag trasslar mig ur den lite osmidigt och allt känns bra och testet resultatet förvånar mig för jag var inte övertygad om att det var liggunderlaget som var orsaken.
Jag gillar verkligen min hammock på alla sätt, den har några fördelar framför ett tält ur min sätt att se det,
Jag ligger bättre hängande än på marken
Marken där man ligger behöver inte vara plan, bara 2 träd behövs.
Lite trixigt att smidigt komma i och ur hammocken, men det är nog lite en vanesak också.
Packar ihop grejerna och går upp till stugan för att äta lite enkel frukost, Vatten och en macka med baconost (jag hoppar över kaffe för att respektera eldningsförbudet och för att jag inte orkar packa upp gasköket)
Sedan promenerar jag till min fina vespa som är kvar!
Ur led är tiden…ja jisses jag är så rolig, det är så här man får miljontals läsare haha!
Att jag är här just nu i hettan är Rogers fel!
Och lite är min fars fel som fick mig att börja gå, och lite för att jag gått ner i vikt och tycker att det är roligt…kanske mest för det sista!
Och Roger har tålamod som en ängel med min oro och ångest!
Nåja jag gick på semestern och Roger och jag skulle mötas en förmiddag på Läggesta Station nära Mariefred, för att där gå anslutningsleden 15:1 tror jag det är till Sörmlandsleden del 15.
Och när vi nu har den varmaste sommaren på något i stil med 260 år kan ju eldningsförbud vara på sin plats…
Vätska är bra och tur att det finns källor efter leden, om dom är torrlagda eller inte vet vi inte.
Jag är ganska fundersam och lite orolig för hur jag skal få tillgång till nog vätska och mat, jag vet att jag svettas mycket och behöver äta ofta, varannan timme optimalt på grund av att jag är magsäcksopererad, men också för jag är en hungrig rackare.
Här är jag apropå vätska, första dagen och första doppet i en del av Marvikarna om jag minns rätt, tror inte jag badat i sjö eller hav på mer än 10 år, pinsamt!
Vi har ovan gått någon timme och passar på att käka lite lunch, mycket trevligt!
I dessa krokar finns också bäver! jag har förra sommaren sett en komma simmande men inte någon på denna tur, dock resultatet ser man här.
Efter ett tag kommer vi till Skottvångs Gruva, där passar vi på att fylla på vatten (tror vi bär 3-4 liter var)
I motorcykel kretsar kallas detta p-öl, vad det kallas när man vandrar vet jag inte? men gott var det! (notera hur trevligt sällskap jag verkar vara…)
Här får vi se en Kolmila i Skottvång och språka med en ”kamratförening” som visar upp hur detta gick till i praktiken, tar tydligen upp emot 2 veckor att ”kola” och här bevakar man dygnet runt, var tydligen lite speciellt i är att få tillstånd på grund av värmen och torkan i markerna.
Vidare efter Marvikarna.
Över stock och sten, upp och ner och ibland finns det rep för att komma fram.
Framme vid Bredsjön på kvällen straxt före kl 19 och jag är helt klart lite sliten och mör efter för tung packning och aningen längre promenad än jag är van vid.
Detta är en av orsakerna till att vi är på denna tur, jag vill prova att sova i en Hammock eller Hängmatta som man vanligtvis kallar dessa, dock är just denna en Amok Draumr 3.0 lite annorlunda än dom mer konventionella hängmattorna där man ligger på längden och ibland lite på tvären, men denna ligger man helt tvärs över med ett uppblåsbart liggunderlag för stadga och styvhet, man kan då också justera den för att nästan ha den som en stol och flera andra inställningar.
Om du är intresserad finns här en detaljerad video nedan.
Vid denna sjö badade, käkade och sov vi och allt funkade bra, jag hade lite ont i vänster höft och vet inte riktigt varför? jag fick rådet i den mycket trevliga hammock gruppen på Facebook (Hammockers in Europe) att mitt liggunderlag var för tunt och för smalt, i hammocken är det som en ficka man sticker in liggunderlaget i och även om det finns 2 delar i den kan det vara så att mitt liggunderlag som är tänkt för tält var för smalt för att ge stadga och styvhet nog för mig, så jag har nu fått ett nytt och skall ut och testa det så snart temperaturen sjunker något…
Dag två dra vi vidare.
Nordväst om Bredsjön leder Roger mig in på en mycket vacker myr, och vi hittar lite hjortron!
Det är mycket varmt och vi tuffar på och närmar oss Åkers Styckebruk som är vårat mål.